Illegalt införda hundar
VAD HÄNDER MED ILLEGALT INFÖRDA HUNDAR?
Sedan maj 1994 kan hundar och katter föras fritt mellan länder inom EU/EFTA-området förutsatt att de har uppfyllt svenska krav på vaccinationer, titerkontroll för rabiesantikroppar, avmaskning samt hälsointyg.
För länder utanför EU/EFTA gäller gamla regler dvs. krav på 4 månaders karantän och 2 månaders isolering i hemmet. Kommer djuret från ett land som Sverige godkänt som rabiesfritt (Australien, Hawaii, Irland, Island, Mauritius, Nya Zeeland och Storbritannien) behövs endast valpsjuke- och leptospiravaccinering samt avmaskning. På Irland och i Storbritannien pågår en översyn av karantänsreglerna vilket kan komma att påverka reglerna för införsel av djur till Sverige.
Trots skyldighet att informera sig om gällande regler händer det varje år att djurägare i oförstånd eller med berått mod för in hundar och katter i landet. Tullen har idag svårt att upptäcka de fall som förs över gränsen på ”grönt” dvs. ”ingenting att deklarera”. Ett visst antal djur, men långt ifrån alla, upptäcks dock redan i tullen och tas i förvar av tullmyndigheten för att snarast återsändas innan de beträtt svensk mark.
Antalet upptäckta fall av illegalt införda hundar och katter, som kommer till SVA för rabiesobservation, har inte ökat påtagligt efter införandet av vaccinationsregler för EU/EFTA länder. Till och med 1998 rörde det sig om ett 20-tal djur per år. Men efter 1999 har emellertid fler fall av illegal införsel upptäckts än tidigare. Vad vi befarar idag är att dessa djur kan vara toppen på ett isberg.
Det är vanligen av en slump som en hund eller katt som slunkit förbi tullfiltret faktiskt upptäcks ute i samhället. Det händer att djurägaren anmäler sig på eget initiativ eller efter uppmaning av person som känner till gällande regler. Grannar och släktingar kan också slå larm. Vissa fall uppdagas av veterinärer vid besök på klinik för vaccinering eller dylikt. Avsaknad av handlingar eller inkorrekta vaccinationsintyg bör göra veterinären uppmärksam på att det kan röra sig om ett insmugglat djur. Är hunden född i annat land men yngre än 7-8 månader kan en legal införsel inte ägt rum eftersom vaccination och titerkontroll tar 4-5 månader i anspråk.
Vid upptäckt skall kontakt tas med närmsta tullstation samt med Jordbruksverket. Efter beslut om omhändertagande skall djuret skyndsamt transporteras till SVA för karantänsvistelse i 10 dagar. Detta för att observera om djuret företer några kliniska symtom tydande på rabies, vilket skulle betyda att djuret utsöndrat rabiesvirus under vistelsen i Sverige. Man räknar med att smittade hundar/katter kan utsöndra virus maximalt i 10 dagar innan symtom uppträder. Om djuret under observationsperioden vid SVA inte visat tecken på rabies, är det upp till djurägaren att avgöra hundens eller kattens vidare öde.
De har att välja på att:
- återföra djuret till det land det kommit från,
- karantänsvistelse (i den mån det finns plats i någon godkänd karantän) eller
- att låta avliva hunden.
I samtliga fall skall djurägaren stå för alla uppkomna kostnader (provtagningar, transporter, isolering m.m.) vilket medför att avlivning ofta är det enda ekonomiskt genomförbara alternativet. Smuggling av djur kan dessutom leda till åtal.
De djur som hölls under observation på SVA under 1997 och 1998 kom till lika delar från icke-EU som EU/EFTA länder. Det är idag uppenbart att det både i Europa och andra delar av världen finns en alltför dålig kunskap om de regler som gäller för införsel av hund och katt till Sverige.
De illegalt införda hundar eller katter som omhändertas avmaskas rutinmässigt mot hundens respektive rävens dvärgbandmask (Echinococcus granulosus och multilocularis). Men vad händer med alla de djur som kommer in illegalt i landet och av olika anledningar inte blir upptäckta? De utgör en reell risk för landet vad avser spridning av olika infektioner inte minst rävens dvärgbandmask.
Även andra infektioner kan komma in i landet via smuggelhundar. t.ex. leptospiros, valpsjuka, leishmaniasis, hjärtmask (Dirofilaria) och kanhända ”nya” varianter av både virus och parasiter.
Det är därför mycket viktigt att djurägare uppmanas att ta reda på gällande regler i god tid innan de planerar att resa med sitt husdjur. Jordbruksverket lämnar upplysningar om svenskt regelverk på sin webbplats.